Vi fick ett mail av Fria Teatern, våra grannar i Högdalen, där de skrev att de blivit av med 70 procent av sitt kommunala stöd. En sänkning som (åtminstone) innebär underbemanning och att de som arbetar där tvingas dra ett allt större lass. De bad oss också om att sprida ordet om deras nya pjäs Gyllene draken, vilket vi gör med den glädjen. Det finns flera anledningar till varför vi stöder teatern, och här är några.
Först. När vi längst in i den byråkratiska snårskogen, fylld av taggar och där ingen verkade lyssna på oss, så var det just Fria teatern som visade oss vägen ur. Helt kort så handlade det då om sophantering, och krav på att vi skulle bygga en väg för över miljonen, vilket löstes av att teatern lät oss dela med dem. Återigen: tack!
Och framförallt. Det handlar om vad som håller på att hända i Högdalen. Privatiseringen av det som tidigare iaf på något vis var gemensamt innebär både en homogenisering och undanträngning. Hyrorna höjs och de som bodde där tidigare har inte råd att bo kvar. De nya centrumägarna Citycon satsar på en upprustning av centrum, vilken tyvärr präglas av både fantasilöshet (det är de stora kedjorna som ska dit) liksom förakt för tidigare verksamheter (någon gång hoppas vi kunna lägga upp filmen från invigningstalet). Låt oss stanna här, och konstatera att Fria teatern är en oas i Högdalen och längst linje 19. Förutom pjäserna, för både vuxna och barn, så har de senaste åren t. ex. även Salong Högdalen haft sina samtalskvällar där, liksom klubb Mamarazzi berikat Linje 19:s nattliv med de artister och djs de tagit dit.
I förlängningen handlar det om vilken förort vi vill leva i, och vilka uttryck som ska få synas och existera. Vi vill ha kvar Fria teatern i Högdalen, då vi tror de fyller en viktig funktion för de boende i närheten och för kulturlivet i förorten. Så om inte annat, gå och se deras nya pjäs Gyllene draken, som är skriven av den tyska dramatikern Roland Schimmelpfenning och som handlar om papperslösa. Har du inte så mycket cash finns det möjlighet att se den billigare, det är bara att prata med teatern, men de vill ha fulla hus och det förtjänar dem.