En tur på Högdalstoppen med EU-migranters röster och verk av Ester Martin Bergsmark och Katarina Lundgren.
Parallellogram bjuder in till en upplevelse av Högdalstoppen från olika perspektiv alltmedan solen sakta går ned. Genom en filmvisning, en performance, uppläsning och vittnesmål om den aktuella mordbranden välkomnas du att ta del av Högdalstoppen som historisk rekreationsyta, personlig tillflyktsort och som spelplats för en av årets största samhällsskandaler. Skymning på toppen presenteras av Föreningen Parallellogram i samarbete med föreningen HEM (Hjälp till EU-migranter i Högdalen) och Fria Teatern i Högdalen.
När? Söndag 19.10 kl 16.00
Var? Samling vid vägbommen till Högdalstopp 1, för gemensam vandring upp på toppen. Vägbeskrivning från Högdalen C: Följ Harpsundsvägen längst t-banespåren. Tag av till höger på Trollesundsvägen och direkt till vänster på Magelungsvägen efter bron.
Program:
16.30 Sven Hovmöller från föreningen HEM, tar oss upp på Högdaltoppen och berättar om tältlägren och om brandnatten.
Ca 17.00 filmvisning, performance och uppläsning på Cyklopen med verk av Ester Martin Bergsmark och Katarina Lundgren.
Beakta oktoberkylan – medtag varma kläder!
Info på www.parallellogram.se, kontakt: parallellogram.mail@gmail.
I Stockholmsområdet finns ett antal konstgjorda höjder, toppar som blev en följd av de moderna stadsplaneringsprogrammen som formade stadens centrum och förorter. Från mitten av 50-talet började de första förorterna ta form. Söder om Stockholm ligger Högdalstopparna som ryktesvis består av rivningsmassor från Stockholms city och Klarakvarteren. Tillsammans utgör topparna en alternativ och parallell berättelse om stadens utveckling och vad som blivit av det som funnits tidigare. Förkastat material återanvändes, fick ny form och funktion som storskaliga parklandskap. Idag är topparna ett gränsland mellan natur, kultur, igenväxta parker, välansade frisbeegolfbanor och bortglömda landskapsskulpturer.
Konstnären Katarina Lundgrens film Artificiella höjder (15 min, 2014) visar miljöer från Högdalstopparna, Granholmstoppen och Ullnatippen samt intervjuer med personer som på olika sätt har en relation till topparna. Bortglömda landskapskulturer vars ursprung berättar om en annan tid och en annan syn på stadsplanering.
Filmregissören Ester Martin Bergsmark förhållande till Högdalstoppen är djupt personligt. Bergsmark ser Stockholm som en stad där allas blickar vänds mot centrum, där starka normer råder. I Bergsmarks två senaste långfilmer spelar förortens landskap en viktig roll. Hemliga platser som inte är dömda av stadens inrutade system är platser där hans karaktärer kan existera, ställen där queer kärlek kan blomstra obehindrat. I slutscenen till långfilmen Nånting måste gå sönder (81min, 2014) blir Högdalstoppen till en metafor för huvudkarraktären Sebastian/Ellie som kämpar efter kärlek och närhet men som är med om en hel del skit. “Trots all skam och skit du varit med om, står du plötsligt där på toppen med hela livet framför dig, vacker som ett berg, även om den är gjord av sopor.” Bergsmark är själv från Högdalen och har alltid sökt sig till Högdalstoppen, där han funnit scener till sina filmer. Genom att använda överblivet material, likt topparnas egen tillblivelse, vävs en performance samman av sopor och skam. Rester. Pyttipanna. Gamla råvaror och gamla visioner. Platser där en möjlighet bor.
I dag är det svårt att nämna Högdalstoppen utan att tänka på rumänska romska EU-migranter som fram till 31 augusti bodde i tältläger nedanför toppen. Lägret var ett av de största i Stockholm och hade tidigare utsatts för stenkastning och sönderskurna tält och bilar. Det fanns en tydlig hotbild mot lägret och den 31 augusti spreds sig elden snabbt genom lägret och många människor skadades. Trots vittnesmål om att branden startade på fyra olika ställen samtidigt behöll polisen brottsrubriceringen “allmänfarlig vårdslöshet”. Dagen efter branden verkställdes en planerad avhysning och lägret tömdes av kronofogdemyndigheten och polisen. Under söndagen 19.9 avled en tvåbarnsfar efter sviterna av vad många menar rör sig om en mordbrand. Sven Hovmöller- från föreningen HEM, tar oss med till brandplatsen och berättar om brandnatten och polisens bristande utredningsarbete.
Romerna är den äldsta och största etniska minoriteten i Europa. Med en befolkning på 10-12 miljoner i EU är romerna fler än många EU-nationer. Amnesty International rapporterar ständigt om romernas utsatta situation. Romer förvägras sin rätt till boende, sysselsättning, hälsovård, utbildning, utsätts för tvångsvräkningar, rasistiska attacker och brutal behandling från polismakten. Sverige är inte ett föregångsexempel, tvärtom, skandaler som Skånepolisens databas med över 4700 romer eller personer som har barn med romer talar sitt tydliga språk.
Eventet på FB hittar du HÄR