Bild: Christoffer Paues, Trea nr 3 för folkfronterna, 2020.
Välkommen till ett arrangemang av Agentur fredag den 6 november 2020 kl. 18.00–20.30.
OBS: på grund av folkhälsomyndighetens ändrade riktlinjer är detta nu ett slutet arrangemang
”Vårt arbete bygger inte på den gamla idén om att rikta sig till folket”, skrev signaturen Virginia i en artikel i juli 1936. ”Vi är folket.” Artikeln publicerades i den franska dagstidningen Comœdia, i en specialsektion som handlade om landets nya kulturhus-rörelse, les Maisons de la Culture. De fjorton artiklarna i sektionen vittnade om rörelsens energi och vilda mångfald: där fanns texter om muralmåleri och nystartade filmkooperativ, föreläsningsturnéer och folkkörer, tvärvetenskapliga samarbeten och arbetarteatrar. Bland skribenterna fanns flera av det franska 1930-talets mest berömda författare, konstnärer och filmmakare, som André Malraux, Jean Renoir och Fernand Léger.
Kulturhusen hade en central ställning i Folkfrontens politiska projekt. Vad som hade börjat som en serie föreläsningar arrangerade i tidskriften Communes lokaler, utvecklades till ett landsomfattande nätverk av självorganiserade kulturinstitutioner, med ambitiösa program av utställningar, föreställningar, konserter och kurser. Mellan 1935 och 1938 bildades över 70 kulturhus i Frankrike, från Paris till Marseille. Både som institution och idé var Kulturhuset väsentligt för Folkfronten: det fungerade som en infrastruktur för social organisering, men också som en modell för kulturens roll i ett jämlikt samhälle. Den vision om en egalitär kultur som kulturhusen förkroppsligade kom sedan att utöva ett betydande inflytande över utformandet av de europeiska välfärdsstaternas kulturpolitiska projekt.
Kulturhus kulturhus kulturhus utgår från specialsektionen om den franska Folkfrontens Kulturhus i dagstidningen Comœdia, som nu publiceras i sin helhet i svensk översättning. Det är en rapport om kulturinstitutionernas liv och kulturpolitikens framtid, om decentraliserad självorganisering och centraliserad statsapparat, om atrofierade begrepp och vital byråkrati. Kan folkfronternas kulturhus ge oss ett nytt perspektiv på den kulturpolitiska idéutvecklingen i Sverige, från 1930-talet till idag? Kan kulturhusens läsecirklar och förmedlingsformer lära oss något om författarens förändrade villkor i en postdigital offentlighet? Hur skulle ett Kulturhus se ut som skulle svara mot samtidens sociala, politiska och teknologiska förutsättningar?
Med presentationer, interventioner, föreläsningar och konstnärliga bidrag av Emily Fahlén, Jörgen Gassilewski, Elof Hellström, Pedram Nasouri, Sara Parkman, Kim West och Ellen Wettmark, välkomnar vi till gemensam reflektion kring en väsentlig institutionell modell i den moderna kulturpolitikens historia, från folkfronternas period till idag.
Kulturhus kulturhus kulturhus är den tredje i en serie rapporter producerade av den oberoende forskningsgruppen Agentur, inom ramen för forskningsprojektet Folkfronternas estetik. Rapporterna tar formen av publika arrangemang, som genomförs under hösten 2020 och våren 2021 på olika platser och institutioner i Sverige och utanför; televisuella program, baserade på videodokumentering av arrangemangen, regisserade av Agentur och publicerade på digitala plattformar; samt tryckta publikationer, som ges ut i samarbete med ett antal svenska och internationella förlag och tidskrifter.
Ta med varma kläder: arrangemanget genomförs i husets nedervåning, som saknar isolering. Notera att arrangemanget kommer att filmas. Vi kanske ses där!
Programmet Kulturhus kulturhus kulturhus, baserat på dokumentering av arrangemanget och särskilt producerade presentationer, publiceras den 22 november 2020 på agentur.ooo och cyklopen.se. Tryck på play!
Publikationen Kulturhus kulturhus kulturhus ges ut i samarbete med Stockholmstidningen i december 2020. Publikationen rymmer en svensk översättning av specialsektionen om den franska Folkfrontens kulturhus från dagstidningen Comœdia, tillsammans med essäer och konstverk baserade på arrangemangets och programmets bidrag, samt specialbeställda artiklar och kommentarer. Vill du inte läsa?
Tack till FWD Fred Wenzel Displayservice, samt våra samarbetspartners.
Pågående rapporter
Historien är inte slut (12 februari 1934): [http://]Konsthallen Mint den 17 september / OBS: program nu online på agentur.ooo och m-i-n-t.se! / 1|21 Press i november.
Måste skrivas senare: Konsthallen Titanic den 15 oktober / online den 8 november / Chateaux i november.
Kommande rapporter
Att filosofera med arbetet: Biskops Arnö den 17–20 november / Tydningen i januari.
Vad kostar järnet?: Marabouparken den 17 december / online i januari / Lulu-journalen i januari.
Motattack: arrangemang den 21 januari / online i februari / 1|21 Press i vår.
För mer information, se här.
Om Agentur
Agentur är en oberoende forskningsgrupp för kritisk kulturproduktion. Gruppen vägleds av ett ideal om social jämlikhet och strävar efter att uppfinna nya former, metoder, modeller och funktioner för progressivt kulturarbete i en ny, postdigital offentlighet och en förändrad, prekär arbetsmarknad. Agentur fungerar som en multidisciplinär kritik-byrå. Den driver långsiktiga forskningsprojekt kring frågor av allmänt intresse i en polariserad och fragmentariserad samtid. Bland Agenturs deltagare finns poeter, konstnärer, kritiker, forskare, formgivare och offentliga tjänstemän. Agentur driver 2020–21 forskningsprojektet Folkfronternas estetik.
Om Folkfronternas estetik
”Folkfronterna” var det gemensamma namnet på de koalitioner av liberala, socialdemokratiska och kommunistiska partier som bildades i flera länder under 1930-talet, för att göra gemensam sak mot fascismens framväxt. Konstnärer och författare, filmare och journalister, kulturarbetare och kulturpolitiker mobiliserade sig för ändamålet. Forskningsprojektet Folkfronternas estetik bygger på detaljstudier av konstverk de skapade, texter de skrev, projekt de genomdrev. Syftet är att konstruera en samlad bild av en historisk kulturell och social situation, för att därmed kunna fråga om denna historia fortfarande kan vara vår historia. Finns det en tradition av antifascistisk enhetspolitik som sträcker sig tillbaka till folkfronternas ögonblick, med vilken vi fortfarande kan identifiera oss? Projektets konkreta bakgrund är den nya extremhögerns utbredning i Sverige, Europa och globalt idag. Det ställer frågan om hur, på vilken nivå, och med vilka medel vi mest effektivt kan motarbeta denna utbredning kulturellt och politiskt.
Projektet drivs med stöd från Kulturbryggan.
